Egen behandling
Fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor, rökfrihet samt begränsning av alkohol rekommenderas för att minska besvärliga symtom. Man kan även prova att minska stress samt intag av kaffe, te, starka kryddor kan förvärra/utösa vallningar. Är detta inte tillräckligt eller om symtomen sänker livskvaliteten kan medicinsk behandling erbjudas.  MHT är den mest effektiva behandling och förbättrar livskvaliteten samt har fler positiva hälsoeffekter.

Vad är MHT?
MHT är en beteckning för systemisk tillförsel av östrogen med eller utan tillägg av gestagen (syntetiskt progesteron) och används för att stabilisera hormonnivåerna i kroppen. Syftet med behandlingen är att mildra besvären för ett bättre mående och en högre livskvalitet. Det finns mycket forskning som visar att menopausal hormonterapi lindrar värmevallningar och svettningar (som ofta leder till sömnbesvär och hjärtklappning) och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet. Ofta ges också en ökad blödningskontroll. MHT kan övervägas till kvinnor vars klimakteriesymtom påverkar livs­kvaliteten negativt.  

Hur lång tid tar man MHT?

Det finns inga specifika riktlinjer för hur länge behandlingen ska pågå, utan bör avslutas när symtomen inte längre påverkar livskvaliteten negativt. Detta får bedömas individuellt. Man rekommenderar regelbunden uppföljning med 1-2 års intervall för bedömning av fortsatt behandling.

Vilka är de vanligaste biverkningarna med MHT?

De vanligaste biverkningar är ömhet i brösten, huvudvärk, uppblåsthet, vätskeretention, humörsvängningar och illamående. Vid besvärande biverkningar kan dossänkning provas, byte av preparat eller administreringssättet.

Finns det fördelar med MHT?

Förutom symtomlindring av klimakterierelaterade besvär har man sett en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer, samt benskörhet och frakturer hos kvinnor (under pågående behandling). Man har också sett positiva effekter på livskvalitet, sömn, och om behandlingen sätts in tidigt i klimakteriet även på hjärt-kärlsjukdom, diabetes och total död.

Finns det risker med MHT?

MHT har samband med en något ökad risk för bröstcancer som tilltar med behandlingstidens längd. Bakgrundsrisken är 13 fall per 1000 invånare, och ökar med 3–8 extra fall årligen efter 5 års behandling.   

Östrogen i tablettform har samband med ökad risk för proppar, medan östrogen via huden (spray, gel, plåster) inte ger någon riskökning. Vid ökad risk för proppbildning, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, lever-/gallsjukdom rekommenderas östrogenbehandling via huden.

Till vilka är inte MHT lämpligt?

•         Om du har/haft en blödning från underlivet efter sista mensen 
•         Om du har/haft bröstcancer
•         Om du har en propp i benet eller lungan  
•         Om du har kärlkramp, haft en hjärtinfarkt eller stroke 
•         Om du har en allvarlig gall- eller leversjukdom

 Informera läkaren för diskussion om lämplighet även vid diabetes, livmoderscancer, tidigare DVT/lungemboli, epilepsi, migrän, porfyrisjukdom, systemisk lupus erythematosus, leverhemangiom.

Kan jag få bioidentiskt östrogen och progesteron utskrivet?

Östrogen är alltid bioidentiskt. Har du din livmoder kvar, och inte en hormonspiral, behöver du ett gulkroppshormon som tillägg. Syntetiskt progesteron (gestagen) och dydrogesteron (strukturlikt progesteron) förskrivs i MHT-behandling. I dagsläget är kunskapsläget bristande gällande bioidentiskt progesteron och det saknar indikation för klimakteriebesvär i Sverige.

Behövs en gynekologisk undersökning för att få MHT?

Om du inte har gynekologiska besvär är inte en gynekologisk undersökning nödvändig vid behandlingsstart.