Klimakteriemottagning på Wästerläkarna

Vilken behandling kan lindra klimakteriebesvär?

Fysisk aktivitet, rökfrihet, begränsning av alkohol samt hälsosamma kost och levnadsvanor rekommenderas för att minska besvärliga symtom. Minskad stress kan också lindra värmevallningar och svettningar. Se mer under Vad kan jag göra själv.
Lokalt östrogen kan köpas receptfritt på apoteket och användas livslångt för att motverka torra och sköra slemhinnor i underlivet. Är detta inte tillräckligt eller om symtomen sänker livskvaliteten kan medicinsk behandling övervägas. MHT (menopausal hormonterapi) är den mest effektiva läkemedelsbehandling och kan förbättra livskvaliteten. MHT lindrar främst värmevallningar och svettningar men har även andra positiva hälsoeffekter.

Vad är MHT?
MHT är en beteckning för systemisk tillförsel av östrogen med eller utan tillägg av gestagen (syntetiskt progesteron) och används för att stabilisera hormonnivåerna i kroppen. Syftet med behandlingen är att mildra besvären för ett bättre mående och en högre livskvalitet. Det finns mycket forskning som visar att menopausal hormonterapi lindrar värmevallningar och svettningar (som ofta leder till sömnbesvär och hjärtklappning) och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet. Ofta ges också en ökad blödningskontroll. MHT kan övervägas till kvinnor vars klimakteriesymtom påverkar livs­kvaliteten negativt.  

Hur lång tid tar man MHT?
Vanligtvis pågår behandlingen ett par år. Det finns inga specifika riktlinjer för hur länge behandlingen ska pågå, utan får bedömas individuellt. Man bör avsluta behandlingen när symtomen inte längre påverkar livskvaliteten negativt. Man rekommenderar regelbunden uppföljning med 1-2 års intervall för värdering av behandling.

Vilka är de vanligaste biverkningarna med MHT?
En del får biverkningar av hormonbehandling. Biverkningarna brukar oftast minska med tiden. De vanligaste biverkningar är oregelbundna blödningar. Man kan också få ömhet i brösten, huvudvärk, uppblåsthet, svullna händer eller fötter, humörsvängningar och illamående. Vid besvärande biverkningar kan man prova dossänkning, byte av preparat eller beredningsform. Viktökning är inte en biverkan på hormonbehandling.

Finns det fördelar med MHT?
Förutom symtomlindring av klimakterierelaterade besvär har man sett en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer, samt benskörhet och frakturer hos kvinnor (under pågående behandling). Man har också sett positiva effekter på livskvalitet, sömn, och om behandlingen sätts in tidigt i klimakteriet även på hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Finns det risker med MHT?
Det finns en något ökad risk för bröstcancer vid MHT-behandling. Bakgrundsrisken att drabbas av bröstcancer är 13 fall per 1000 invånare, vilket ökar med 3–8 extra fall årligen efter 5 års behandling.   

Östrogen i tablettform har samband med ökad risk för blodproppar, medan östrogen via huden (spray, gel, plåster) inte ger någon riskökning. Vid ökad risk för proppbildning, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, lever-/gallsjukdom rekommenderas östrogenbehandling via huden.

Till vilka är inte MHT lämpligt?

  • Om du har eller har haft bröstcancer
  • Om du har/haft en blödning från underlivet efter sista mensen (postmenopausalt)
  • Om du har en propp i benet eller lungan  
  • Om du har kärlkramp, haft en hjärtinfarkt eller stroke 
  • Om du har en allvarlig gall- eller leversjukdom

Det är också viktigt att diskutera lämplighet vid en flera andra sjukdomstillstånd varför det är viktigt att informera läkaren om din sjukhistoria.